I söndags ringde Johan och berättade att Syster Yster nu var i Ystad. Gud vad spännande men samtidigt lite ångest för man vet att det gör lite ont. Men i skrivande stund har det inte hänt något än. Idag fick hon iaf vara ute och gå lite och äta. Kan ju behövas lite energi till kraftansträngningen och då är det lite tråkigt att behöva leva på dropp.