Yes, äntligen ! Nu är det snart dax på riktigt.Snart ska jag få känna på den solvarma jorden, lukta på lavendel och buskpion, skörda de första rabarberna och reta ihjäl mig på maskrosorna... Större och större del av dygnets tanketid går åt till trädgården. Olika projekt, vilken prio de har, var jag ska placera pallkragar, nya trädgårdmöbler?? osv osv. Ikväll börjar Trädgårdsonsdag !

Eftermiddagen har spenderats på Vellinge-blomman och efter det ett besök på IKEA. En klar chansning att ta med två efter-dagis-trötta barn. Dumdristigt kan man också kalla det...... Men det gick väldigt bra. Ellen passade på att ta en lur på vägen till Vellinge och vaknade inte heller när vi kom fram så hon sov vidare i vagnen tills vi fikat färdigt. Hon fattade inte ens att hon missat fikan =) Dagens positiva var att Casper som åt glass på V-blomman förstod och frågade inte ens efter glass när sen Ellen fick glass på IKEA Nu är de obligatoriska köttbullarna tillbaka efter hästkötts-skandalen så vi fick en billig och lättlagad middag!

Tröttis

Men shit var hon trött eller var hon supertrött igår efter tvåtimmars-lekplats-besöket? Hon skrek och vrålade om vartannat, låg på golvet och sparkade, ylade att hon minsann inte skulle ha nån mat. I ett sånt läge är det bara att vänta ut henne. Att försöka få henne till nåt hon inte vill tar bara extra utav hennes och vår energi. Prata lungt och sansat och rätt vad det är sitter hon vid bordet och pillar i sig (efter att ha skrikit lite till om att hon ska ta själv /inte ta själv etc.) Och det är då det händer ett litet under för maten verkar inom några minuter på henne och den glada underbara Ellen är tillbaka!

Maken hämtar på förskolan och då kan det ta lite tid att komma hem.All heder åt honom! När jag hämtar vill jag bara hem och försöker locka med alla medel så att det ska gå så fort som möjligt.
Men nu är det nog två trötta och hungriga barn som kommer hem så jag får nog ta tag i middagsfrågan. Idag blir det denna 70-tals-klassiker, tror aldrig jag tröttnar ! Den är ju inte helt LCHF-vänlig men det får gå.

Ellen sitter och plockar sin macka i bitar. Pappa frågar henne vad hon håller på med.
-Ska mata ankan, säger Ellen.
-Men det finns väl inga ankor här inne?
-Joo, i boken där nere säger hon och pekar.